2011

Palle Holmstrup

 

Så er 2011-udgaven af Aktuel Nordisk Odontologi klar, og indholdet spænder også i år over en bred vifte. Ændringen fra papirjournal til elektronisk journal rummer mange store fordele, men også klare udfordringer for tandplejens medarbejdere. Ikke mindst krav om datasikkerhed har mange aspekter, som det kan ses i bogens første artikel. Tandtab er jo stadig et aktuelt problem, og de forhold, der påvirker risikoen, er vigtige at kende til, hvis man vil påvirke udviklingen. Infraktioner er et diagnostisk og terapeutisk problem, og pulpapatologien, dens konsekvenser og behandlinger er fortsat vigtige arbejdsopgaver i hverdagen. Materialeudviklingen går fortsat enormt hastigt fremad, og opdatering af vor viden på dette område er en konstant nødvendighed. Den akutte situation i tandlægestolen skal håndteres korrekt, og også her kan supplering af vor viden være på sin plads. Blandt de øvrige temaer i årets udgave er allergi, Xylitol og caries, el-tandbørster, retinerede tænder, snorkeskinner og søvnapnø, mundtørhed, tandstatus og livskvalitet, samt tandlægens moralbegreber. Med årets emner håber redaktionen, at vore nordiske kolleger atter har modtaget et vigtigt supplement til ajourføring den viden, der er grundlag for vort virke.

 

 

Jakob Henning Hansen

 

I tandlægepraksis er der i dag en betydelig udfordring på sikkerhedsområdet med krav om på den ene side at følge med i udviklingen inden for teknologi og lovgivning – og samtidigt er det nødvendigt at kunne vurdere kvaliteten af de mange bud på sikkerhedsløsninger. Inden for det seneste årti har overgangen fra dokumentation på papiret til elektroniske data for alvor taget fart inden for sundhedssektoren, og tandlægefaget har taget de nye metoder til sig. Udviklingen af sundhedsdatanettet fortsætter i de kommende år med nye og omfattende løsninger på vej som eksempelvis det kommende fælles medicinkort, der udvikles til at blive brugt af hele sundhedssektoren og dermed også af tandlæger

 

Læs hele artiklen

 

 

Golnosh Bahrami og Lise -Lotte Kirkevang

 

Baggrund

Epidemiologiske studier i de skandinaviske lande har igennem de sidste årtier vist, at den dentale sundhed er forbedret væsentligt (1). Der er beskrevet et markant fald i DFS, og andelen af tandløse personer i den ældre del af befolkningen er faldende (2). Som samfundet bliver mere og mere sundhedsorienteret, og befolkningen bliver rigere, vælger flere at bevare deres tænder i stedet for at få dem ekstraheret.

 

Læs hele artiklen

 

 

Ulla Pallesen

 

Symptomgivende dentininfraktioner (SDI) kan ofte præsentere tandlægen for et diagnostisk og behandlingsmæssigt dilemma. Patienten kan ikke udpege tanden i tandrækken, ofte end ikke oplyse, om det er i over- eller underkæbe, men har rigtigt ondt en gang imellem, når der tygges i den angivne side. Kliniske og radiologiske fund viser ikke tegn på sygdom, og patienten ønsker behandling. Diagnosen skal stilles, uden at tandlægen har adgang til at se infraktionen i dentinen, og jo tidligere den stilles, desto større er muligheden for, at tanden kan reddes. Infraktionens retning og dybde, pulpas tilstand samt resttandsubstansen er afgørende for behandlingsvalget, som kan være restaurerende med eller uden pulpabehandling, hemisektion eller ekstraktion. Ofte må der flere og kostbare behandlinger til, før problemet er løst, og patienten kan have svært ved at forstå, at tandlægen ikke blot klarer sagen her og nu.

 

Læs hele artiklen

 

 

Dag Ørstavik

 

Introduksjon

Endodontiske prosedyrer skal enten forhindre eller behandle apikal periodontitt. Endodontisk behandling på diagnosen pulpitt forebygger apikal periodontitt; har man fått en apikal periodontitt, skal endodontisk behandling kurere denne. Endodontisk behandling av pulpitt er alltid vellykket hvis den gjennomføres aseptisk og hvis rotfylling og restaurering sikrer mot ny infeksjon. I store etterundersøkelser fra hele verden ligger suksessraten for vitalekstirpasjoner på rundt 95 prosent (1). Behandling av apikal periodontitt er langt mer krevende og usikker. Her er medikamentelle og tekniske aspekter avgjørende for resultatet (2). Den eneste forskjellen mellom vitalekstirpasjoner og behandling av apikal periodontitt er at rotkanalsystemet er infisert ved en etablert periodontitt. Det er altså infeksjonen av rotkanalsystemet som skaper problemer for behandlingen, og lite eller intet annet.

 

Læs hele artiklen

 

 

Jesper Reibel og Birgit Kenrad

 

Undervisnings- og forskningsmæssigt indgår den periapikale patologi, væsentligst apikal parodontitis og radikulær cyste, primært i fagområderne endodonti, dentoalveolær kirurgi og oral patologi. Dette har til tider ført til terminologisk og begrebsmæssig forvirring, og det opleves, at der i en del tilfælde “tales forbi hinanden” inden for disse fagområder. Eksempelvis opererer endodontien med “ægte” (“periapical true cyst”) og “uægte” (“periapical pocket cyst”) radikulære cyster, hvilket i vid udstrækning er ukendte termer inden for dentoalveolær kirurgi og oral patologi. Det skal pointeres, at vi ikke arbejder klinisk i det endodontiske univers og derfor ikke vil adressere de centrale problemer inden for endodontien, men snarere forsøge at udrede nogle af diskrepanserne mellem faggrupperne set med ikke-endodontiske øjne.

 

Læs hele artiklen

 

 

Jon E. Dahl

 

Det primære mål for fyllingsterapi er å danne en tett forbindelse mellom fyllingsmaterialet og dentin/emalje i den preparerte kaviteten. Den iboende kontraksjon under polymerisasjon av resinbaserte materialer er i denne sammenheng ugunstig, men vanskelig å unngå. Den kan reduseres ved lagvis applisering og polymerisering av fyllingsmaterialet og ved bruk av andre monomersystemer enn metakrylater som de fleste produkter i dag består av. Bruk av bondingsystemer skal motvirke kontraksjonen og redusere spaltedannelse mellom tann og fylling. Bondingprodukter som gir økt mikromekanisk retensjon for fyllingsmaterialet, har muliggjort mer biologisk kavitetspreparering gjennom innføringen av såkalt ”minimal invasive dentistry”, hvor hovedprinsippet er å fjerne kariøst vev og la mest mulig frisk tannsubstans bestå. Til tross for introduksjon av modifiserte og til dels forbedrede bondingprodukter, er denne sonen det svakeste leddet i fyllingsterapien.

 

Læs hele artiklen

 

 

Eva Lind quist Karlsson

 

Det var enklare förr. Då fanns i huvudsak två cementtyper att välja mellan för permanent fastsättning av kronor och broar: zinkfosfatcement och glasjonomercement, båda baserade på mekanisk retention. Därefter har cement med adhesiv retention utvecklats. Den senaste cementtypen på marknaden uppges ge retention genom integration. Cementtillverkarna är mycket aktiva och erbjuder ständigt nya, förhoppningsvis förbättrade varianter/modifieringar. Som enskild tandläkare är det svårt att få en överblick över marknaden, att stå emot fabrikanternas marknadsföring och att veta vad som är bäst i det enskilda patientfallet.

 

Læs hele artiklen

 

 

Merete Aaboe og Brian Lerche

 

Sammensætningen af befolkningen har ændret sig, således at mængden af ældre er stigende. Mængden af behandlingstilbud er ligeledes stigende, hvorfor en stor del af den ældre befolkning kan være medicinsk kompromitterede. Det må derfor forventes, at frekvensen af akutte situationer i tandlægestolen vil være stigende i årene frem.Dette kapitel er skrevet for den praktiserende tandlæge, der ikke har nogen almen medicinsk uddannelse, og som dermed ikke har medicinsk udstyr og medicin på sin klinik.
Kapitlet indeholder en beskrivelse af nogle af de hyppigste akutte tilstande, som kan opstå i en almen tandlægepraksis kan få. Patogenese, symptomer og behandling vil blive gennemgået, idet der dog ikke vil blive lagt vægt på de problemer, der kan opstå i forbindelse med generel anæstesi.

 

Læs hele artiklen

 

 

Per Brandtzæg

 

Forekomsten av allergi og astma viste en dramatisk økning i den vestlige verden mot slutten av 1900-tallet (1,2). I tillegg til personlig belastning påfører disse sykdommene samfunnet store økonomiske tap. I Finland er det beregnet at direkte og indirekte kostnader grunnet allergi årlig beløper seg til ca. 520 millioner euro. I UK behandles årlig over 5 millioner for astma, og mer enn 1 million er barn.
Selv om det finnes en genetisk komponent i allergi, viser den raske økningen av forekomsten at miljøet må være av vesentlig betydning. Spesielt nyfødtperioden er viktig, for da modnes immunsystemet under påvirkning av bakterielle faktorer. Selv under svangerskapet kan miljøfaktorer spille en slik rolle (3). Barn som vokser opp på gårdsbruk i nær kontakt med krøtter, eller i familier med flere eldre søsken, viser relativt lite allergisk rhinitt (høysnue) og astma (2). Disse observasjonene førte til ”hygienehypotesen” for økningen av allergi (4). Senere har det vist seg at også ernæring (spesielt vitaminene D, E og A) har betydning for immunologisk utvikling (3,5).

 

Læs hele artiklen

 

 

Svante Twetman

 

Inledning

Karies är en multifaktoriell sjukdom som karakteriseras av att syror, producerade av orala bakterier, demineraliserar tändernas hårdvävnader. Molekylärbiologiska metoder har visat att sjukdomen börjar med att den orala biofilmen (placket) utsätts för en pHinducerad stress, vilket bryter den ekologiska homeostasen och minskar den mikrobiologiska mångfalden. Mikrofloran i placket ”anpassar” sig till den sura miljön genom en överväxt av syratåliga patogener. Frekventa intag av fermenterbart socker är en av de dominerande orsakerna till den förändrade miljön och vi skandinaver konsumerar omkring 40–60 kg sackaros per person och år. Därför är det en både logisk och tilltalande tanke att helt eller delvis ersätta det skadliga sockret med ett mer tandvänligt alternativ. Genom tiderna har en mängd olika typer av socker och sockerersättningar provats i kliniska studier, med varierande framgång. Under de senaste årtiondena har xylitol kommit att framstå som det alternativ som har störst potential att påverka den orala ekologin på ett genomgripande och hållbart sätt.

 

Læs hele artiklen

 

 

Torkel Kolsrud

 

Historikk – tannbørster og vaner

Mennesket har i årtusener følt velbehag ved og behov for å rense sine tenner. Gjennom tidene har det vært lansert mange forskjellige typer børster og børsteteknikker. Ulike varianter av den tradisjonelle manuelle tannbørsten er og har vært det mest brukte redskap i den personlige munnhygiene (1). Egypterne brukte små trepinner som ble knust på enden som ”tannbørste” for å rengjøre tennene, og romerne hadde spesielle slaver som renset tennene deres som en del av et religiøst rituale. Miswak (liten pinne) er omtalt i Koranen og brukes også i dag og selges i innvandrerbutikker.
Den første tannbørsten tror man ble oppfunnet i Kina ca. år 1000 eKr. Den hadde et håndtak av bambus eller elfenben og bust fra villsvin. På 1600-tallet brakte handelsreisende med seg tannbørsten fra Kina til Europa. Franske tannleger, som på den tiden var de fremste på området, begynte å anbefale bruken av tannbørster. Samtidig, under påvirkning av sine franske kolleger, begynte også amerikanske tannleger å anbefale bruk av tannbørste. Den første til å masseprodusere tannbørster var William Addis.

 

Læs hele artiklen

 

 

Krister Bjerklin

 

Retinerade tänder

När man talar om retinerade tänder hos ungdomar tänker man i första hand på retinerade och ektopiskt placerade överkäkshörntänder. Kunskapen om lägesbestämning av dessa samt bedömning av risken för rotresorption på angränsande incisivers rötter har ökat betydligt sedan mitten på 1980-talet, då vi fick möjlighet att använda datortomografi (CT) för diagnostiken. Det är svårt att diagnostisera rotresorption på de buckala och palatinala rotytorna om man enbart har tillgång till intraorala röntgenbilder och panoramabilder, eftersom den felplacerade överkäkshörntanden oftast överlappar incisiverna buckalt eller palatinalt (Fig. 1a). Resorptioner in i pulpan kan också vara svåra att diagnostisera utan CT-undersökning (Fig. 1b). Retinerade överkäkshörntänder förekommer hos cirka 2 % av skandinaviska barn och ungefär hälften orsakar rotresorption på angränsande incisivers rötter. Cirka 60 % av resorptionerna på överkäkens laterala incisiver är djupa, dvs. går till eller genom pulpan (1).

 

Læs hele artiklen

 

 

Anders Johansson, Ann-Katrin Johansson, Morten Berge, Ove Fondenes

 

Allmänna symptom och effekter av sömnapné och snarkning

Obstruktiv sömnapné (OSA) och snarkning orsakas av en tonusminskning i tunga och andra muskler i halsområdet. Detta leder till att luftvägarna faller ihop så att luftväxlingen i andningsvägarna försvåras eller omöjliggörs. Apné karakteriseras av andningsuppehåll, som varar från några sekunder till över en minut, med åtföljande hypoxi (syrebrist). Snarkning och OSA kan förekomma samtidigt eller var för sig. Båda tillstånden bidrar till dålig sömn, oftast mer uttalat vid OSA. Konsekvenserna av OSA är många och ofta svåra. Under sömn uppträder, förutom andningsuppehåll och frekventa, högljudda snarkningar, diverse symptom såsom uppvakning, kvävningskänsla, livliga kroppsrörelser, upprepad vattenkastning, svettning och problem med sura uppstötningar från magen. Vanliga symtom under dagen är en extrem trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, muntorrhet och smärta i svalg.

 

Læs hele artiklen

 

 

Anne Marie Lynge Pedersen Og Siri Beier Jensen

 

Indledning

Patienter med mundtørhed udgør et velkendt problem i den odontologiske klinik og kan være en udfordring hvad angår diagnostik og behandling. Den subjektive fornemmelse af mundtørhed benævnes xerostomi, og denne er ofte forbundet med en væsentlig reduktion af spytsekretionen. Xerostomi kan dog forekomme, uden at der objektivt, dvs. ved måling af spytsekretionshastigheden (sialometri), kan påvises nedsat spytsekretion. Mundtørhedsfornemmelsen kan således også være relateret til ændringer i spyttets sammensætning og især til reduktion af spyttets indhold af muciner (1,2). Spyttet har talrige funktioner, og dets betydning for opretholdelse af sunde forhold i mundhulen opdages ofte først, når spytsekretionen reduceres, fx ved systemisk sygdom og indtagelse af visse lægemidler (Tabel 1).

 

Læs hele artiklen

 

 

Anne Nordrehaug Åstrøm og Einar Berg

 

Hva er livskvalitet?

I en vurdering om tannstatus påvirker livskvalitet, er det naturlig å begynne med å diskutere hva begrepet livskvalitet innebærer. Rent språklig vil det kanskje for de fleste gi assosiasjoner til grader av lykke eller ulykke og tilfredshet eller utilfredshet med tilværelsen. Selvrapportert livskvalitet er imidlertid ikke alltid i samsvar med objektive kriterier. Således kan et menneske som lever under objektivt sett gode forhold, tilkjennegi dårlig livskvalitet, mens et annet som har plager av ulike slag, gir positivt uttrykk for sin. En persons oppfatning av sin livskvalitet er altså ikke bare knyttet til materielle forhold eller til forekomst eller fravær av ulike plager. En rekke andre omstendigheter kan også spille en avgjørende rolle for hvordan den enkelte vurderer sin livskvalitet.

 

Læs hele artiklen

 

 

Claes Reit

 

”Three passions, simple but overwhelmingly strong, have governed my life: the longing for love, the search for knowledge, and unbearable pity for the suffering of mankind. These passions, like great winds, have blown me hither and thither, in a wayward course, over a deep ocean of anguish, reaching to the very verge of despair.” - Bertrand Russell (1)

Utöver att vara njutbara för sin höga poetiska halt och emotionella intensitet menar jag att den brittiske filosofen Bertrand Russells ord också kan ge oss en mental bild av många människor som söker sig till tandläkaryrket; ett yrke som i sin innersta kärna är djupt moraliskt och för att vara uthärdligt under lång tid kräver kunskap, passion, lidelse och medkänsla av sina utövare. När en ung tandläkare väl har kommit över de tekniska svårigheter, som också präglar yrket, kommer han eller hon att märka att förhållandet till ”den andre” är det centrala och att de moraliska problemen ofta är de svåraste att lösa.

 

Læs hele artiklen