2009

 

 

Palle Holmstrup

 

Aktuel Odontologi tilstræber igen i år at bringe et bredt spektrum af artikler med hovedvægt på emner af betydning for det daglige arbejde i tandklinikken. Der er artikler med medicinske aspekter, som trænger sig mere og mere på, fordi der er en tiltagende mængde af vore patienter, som får medicinsk behandling, ligesom nye typer af medicin kan medføre orale problemer. I den sammenhæng er erkendelsen af bisfosfonaternes bivirkninger i kæberne af stor betydning. Håndtering af børn og unge med særlige problemer er også en del af dagligdagen. Der er ny metoder, som åbner for store perspektiver i radiologien, og også nye synspunkter i forbindelse med fjernelse af visdomstænder er vigtige. Endodontien udvikler sig konstant, og med implantaternes tiltagende anciennitet i mundhulen er der tiltagende problemer med infektioner. Udviklingen i keramiske restaureringer går stærkt, og der er forstærket markedsføring af mange produkter, herunder mundskyllemidler, som kræver en opdatering på fagligt grundlag. Alle disse, og andre temaer er med i årets udgivelse. Vi har desuden valgt at indlede med en mere generelt oplysende artikel om kvinde- og mandehjerner, idet vi i redaktionen også finder det væsentligt at supplere med ny viden, som kan bidrage til forøget forståelse af det vi beskæftiger os med i det daglige: Mennesker. Med denne udgave lancerer vi et nyt tiltag, nemlig en onlineversion af tidligere årgange på internettet. Her vil man, via den personlige kode der fremgår af bogens første side, kunne få adgang til årbøgernes artikler, helt tilbage til 2002, med mulighed for fritekstsøgning i hele materialet. Dog vil den aktuelle udgave

af årbogen først blive onlinepubliceret med et års forsinkelse.

Vi håber, at I som læsere finder det på samme tid komfortabelt og effektivt at kunne opdatere jeres brede faglige viden der

 

 

Annica Dahlström

 

Att människan som art utvecklats genom årmiljonerna och fortfarande

existerar, beror på att vi har utvecklat en fantastisk hjärna som kan anpassa sig till oändligt många olika klimat och situationer. Den kan lagra in ny information under hela livet, den minns det som den lärt sig, men kan även glömma eller lära om, ifall omständigheterna fordrar. Den kan tänka kreativt i flera dimentioner, längd, bredd, höjd (alltså volym) samt har en tidsuppfattning som troligen har att göra med förmågan att minnas i korta och längre intervaller. Förutom intellekt har den utvecklat

förmåga att uppleva emotioner. Allt hjärnan initierar av handlande under livet styrs av både rationellt tänkande och känslor. Man hör ibland bestämda män påstå att ett beslut fattats på enbart rationella grunder, men detta har visat sig vara en schimär! Den egentliga drifkraften till allt vi företar oss, ligger i det emotionella centrum som kallas ”belöningscentrum”.

 

Læs hele artiklen

 

 

 

Dorthe Arenholt Bindslev

 

Et tiltagende antal rapporter både i pressen og i den videnskabelige
litteratur vurderer, at der blandt unge i den vestlige verden
gennem de senere år er sket en tiltagende dyrkelse af en kropsudsmykningskultur,
som bl.a. omfatter en stigende prævalens af
piercinger i det orofaciale område. Psykologiske og sociologiske
aspekter af de senere års grænsesøgende ”body modification fashions”
er kun sporadisk belyst, men bl.a. Stirn1 påpeger i en omfattende
oversigtsartikel, at afhængigt af piercingens lokalisation
kan den for det piercede individ repræsentere såvel et introvert,
et privat som et ekstrovert udtryk over for omgivelserne.
Det nævnes også, at de eksisterende generelle fordomme over for
bodypiercinger samt de potentielle alvorlige komplikationer forbundet
hermed snarere synes at virke som udfordrende grænseafsøgninger
end afskrækkende på ungdomskulturen i øjeblikket.

 

Læs hele artiklen

 

 

Maud Bergdahl

 

I Norden har vi inom tandvården en unik möjlighet att tidigt upptäcka
allmänsjukdomar hos våra patienter eftersom mera än trefjärdedelar
av befolkningen regelbundet besöker en och samma
klinik minst en gång per år.

 

Læs hele artiklen

 

 

 

Bente Brokstad Herlofson

 

Bisfosfonater er en medikamentgruppe som påvirker benremodellering
ved å hemme osteoklastaktivitet og motvirke benresorpsjon.
De anvendes ved en rekke ulike tilstander som osteoporose,
tumorindusert hyperkalsemi, osteolytiske metastaser,
Pagets sykdom og osteogenesis imperfecta. Ved å hemme benresorpsjon
og indirekte øke medullær bentetthet reduserer bisfosfonater
risiko for patologiske frakturer og smerter. Dette gir økt
livskvalitet hos pasienter med kreft og osteoporose.

 

Læs hele artiklen

 

 

My Blomqvist

 

Neuropsykiatriska funktionshinder är vanligt förekommande
hos barn i skolåldern, och det vanligaste neuropsykiatriska funktionshindret
är attention deficit hyperactivity disorder (ADHD).
Barn med ADHD har problem med ouppmärksamhet, impulsivitet
och överaktivitet, vilket kan visa sig på följande sätt: Barnet
verkar inte höra på vad andra säger, har svårt att uppfatta instruktioner,
kommer inte igång med uppgifter, tappar tråden när
han/hon skall berätta något, tröttnar fort, avslutar inte vad han/
hon påbörjat, störs lätt av saker som händer i omgivningen, är
kortsiktig och har bristande målinriktning, har svårt att tåla
motgångar eller hinder och reagerar ofta på ett överdrivet emotionellt
sätt.

 

Læs hele artiklen

 

 

Kristina Hellèn-Halme

 

Under den senaste tio års perioden har bruket av digital röntgen
hos allmäntandläkaren ökat kraftigt. Den har i många fall ersatt
konventionell filmteknik, mycket pga att datorer och datorprogram
har utvecklats. Dessutom är det idag inga större problem
med att lagra stora mängder material, eftersom minneskapaciteten
är lättillgänglig och billig. Det finns många fördelar, men
också en del nackdelar med digitala system1. Som med alla nya
tekniker krävs det en anpassningsfas under vilken operatören lär
sig hantera de olika delarna och tolka de bilder som han/hon får
fram. Det är mycket viktigt att undersöka och komma fram till
hur man ska hantera de digitala systemen så kvaliteten kan upprätthållas
på röntgenbilderna och därmed den diagnostiska
noggrannheten. Det finns många studier gjorda inom området.
Dessa har framför allt handlat om de olika digitala system som
finns på marknaden.

 

Læs hele artiklen

 

 

Hanne Hintze og Paolo M. Cattaneo

 

Computertomografi (CT) er en avanceret røntgenteknik, der
gennemføres i en såkaldt CT-scanner, ved at der sendes røntgenstråling
fra forskellige vinkler igennem en patient. Derved dannes
en stor mængde digitale optagelser af et givet patientområde.
Efterfølgende kan disse optagelser bearbejdes matematisk af en
computer, således at der kan rekonstrueres todimensionale (2D)
røntgenbilleder, som kan betragtes stakkevis i alle plan (aksialt,
sagittalt og koronalt). Disse 2-D-røntgenbilleder fremstår almindeligvis
som meget tynde snitbilleder (fx 1 mm tykt vævssnit)
med ganske kort (fx 0,5-1 mm) og selvvalgt afstand mellem
de enkelte snitbilleder. Snitbillederne eliminerer problemet med
overprojektion af strukturer uden for området af interesse, der
almindeligvis giver anledning til tolkningsproblemer ved konventionel
tomografi.

 

Læs hele artiklen

 

Søren Hillerup og Søren Schou

 

Fjernelse af underkæbens 3. molar (M3 inf.) er det hyppigst udførte
kirurgiske indgreb i tandlægepraksis. Desværre er indgrebet
ikke risikofrit. Mange visdomstænder blev tidligere fjernet af
profylaktiske grunde. En profylaktisk indikation kan imidlertid
ikke retfærdiggøre en komplikation med livslangt ubehag. Howe
& Poyton fandt, at 27% af deres patienter havde sensibilitetspåvirkning
efter fjernelse af symptomfrie M3 inf1. I dag kræves
som hovedregel en reel og ikke udelukkende profylaktisk indikation
for fjernelse af M3 inf. Irreversibel patologi såsom fx kompliceret
caries, tilbagevendende pericoronitis, cystedannelse og
progredierende parodontalt fæstetab på M2 inf. indicerer fjernelse.

 

Læs hele artiklen

 

 

Ingegerd Mejàre

 

När vital pulpavävnad har exponerats – pga karies eller trauma

– görs ofta någon form av vital pulpabehandling, framför allt på
primära molarer och unga permanenta tänder med ofullständig
rotutveckling. Behandlingen kan vara enbart överkappning av
den blottade vävnaden, partiell pulpaamputation eller konventionell
pulpaamputation. Här behandlas de två senare metoderna.
Om pulpan exponerats pga trauma, är vävnaden primärt oftast
inflammationsfri, medan en pulpa som exponerats pga av
karies, alltid är mer eller mindre inflammerad. Vital pulpabehandling
rekommenderas om inflammationen i den underliggande
vävnaden bedöms vara reversibel. Det finns inga säkra
metoder att avgöra detta, men frånvaro av symptom som upprepad
spontan eller ihållande tandvärk, och frånvaro av periradikulära
patologiska förändringar i röntgenbilden indikerar att
pulpan inte är irreversibelt inflammerad.

 

Læs hele artiklen

 

 

Simon Storgård Jensen, Pouya Masroori Yazdi, Thomas von Arx og Thomas Kvist


Adskillige nye undersøgelsesmetoder, diagnostiske hjælpemidler
og kirurgiske teknikker har gennem de seneste 20 år fundet
anvendelse inden for den kirurgiske endodonti. Disse har haft en
væsentlig indflydelse på de terapeutiske muligheder og dermed
på behandlingsplanlægning og prognose. Formålet med denne
artikel er at give et kort overblik over de væsentligste fremskridt
og state-of-the-art inden for den kirurgiske endodonti.

 

Læs hele artiklen

 

 

Larz S.W. Spångberg

 

Endodonti har blivit en behandlingsform som går att förutse.
Modern instrumentering, utrustning och material har gjort det
lättare att utföra ingreppen. Detta har lett till en snabb ökning av
antalet genomförda endodontiska behandlingar. Kunskapen om
hur en optimal endodontisk behandling ska utföras för att nå
maximal behandlingsframgång, är god. Erfarenheter från tvärsnittsstudier
av en allmänpopulation visar emellertid på en hög
förekomst av behandlingskomplikationer och -misslyckanden.
Endodontiska behandlingar som utförs av allmänpraktiserande
tandläkare, har inte lika hög frekvens lyckade behandlingsresultat
som i rapporter från kontrollerade prognosstudier. Trots att
andelen framgångsrika endodontiska behandlingar anses vara
hög, har många tvärsnittsstudier av endodontisk behandling
som publicerats under de senaste tjugo åren, i slumpvist utvalda
patientgrupper från många olika länder visat en hög nivå av periapikal
sjukdom1 i tidigare endodontiskt behandlade tänder.

 

Læs hele artiklen

 

 

Birgit Thilander

 

Undertal av permanenta tänder (agenesi) (bortsett från visdomstanden)
förekommer i runt 6% i den nordeuropeiska befolkningen.
Vanligtvis drabbas andra premolaren i underkäke
och överkäke följd av överkäkslateraler och underkäksincisiver.
Beträffande indikationer för ersättning av premolarer är tuggfunktionella
aspekter avgörande, medan flertalet patienter med
en saknad lateral önskar behandling ur estetisk aspekt.

 

Læs hele artiklen

 

 

Stefan Renvert

 

Under de senaste decennierna har förlorade tänder i allt större
utsträckning ersatts med dentala implantat som alternativ till
olika avtagbara protetiska konstruktioner. Prognosen för implantatbehandling
har i långtidsstudier visat sig vara god, och
cirka 95% av de installerade implantaten finns kvar i munhålan
efter 5-10 år1. Det är viktigt att observera att dessa siffror är baserade
på den procentuella andelen implantat som förloras under
t.ex. en tio års period. Eftersom flera implantat ofta installeras
i en och samma patient, är procentandelen patienter som
drabbas av en eller flera implantatförluster väsentligt högre. I en
nyligen publicerad långtidsstudie, 9-14 år efter behandling, uppvisade
10% av patienterna implantatförluster2. Det finns dessutom
en tendens till att implantatförlusterna koncentreras till
vissa patienter som då förlorar flera implantat, vilket kan resultera
i att den protetiska konstruktionen måste revideras. För klinikern
som skall ta hand om patienten med problem, är det viktigt
att använda patientbaserad data.

 

Læs hele artiklen

 

 

Kaj Stoltze

 

At dømme efter antallet af mundskyllemidler, som udbydes til
forbrugerne, er der tale om et område, som har producenternes
store interesse. Fra praksis har mange tandlæger da også i forbindelse
med instruktion i mundhygiejne hørt patienterne spørge,
om der da ikke er noget, de kunne skylle munden i for at få forbedret
mundhygiejnen. Medmindre man arbejder inden for det
odontologiske område, så er tandbørstning en kedelig, triviel eksercits,
der ikke bare tager tid, men også oftest på ubelejlige tidspunkter
kræver ens fulde opmærksomhed, hvis den skal være
effektiv. Det er påvist i mange undersøgelser1,2, at den mekaniske
fjernelse af den mikrobielle belægning hos en stor del af befolkningen
lader noget tilbage at ønske. Det betyder, at en person,
der gerne vil bevare sine tænder, og som gerne vil leve op til
tandlægens krav til mundhygiejnen, er opmærksom, når der gennem
medierne gøres et fremstød for brug (læs: køb) af forskellige
hjælpemidler til mundhygiejne.

 

Læs hele artiklen

 

 

MARIT ØILO

 

Ny kunnskap om oral helse og terapimuligheter er viktig for
tannleger som vil yte optimal tannpleie. Både pasienter og helsemyndigheter
forventer at tannlegene legger vitenskapelig dokumentasjon
til grunn for diagnoser og terapi. I den norske Stortingsmelding
35 (2006-2007) står følgende: ”Det forutsettes at
utøvelsen av tannhelsetjenester, som øvrige helsetjenester, i hovedsak
er kunnskapsbasert. Dette innebærer at tjenesteytelsen
er basert på forskning og/eller oppsummert erfaring”. Helsemyndighetene
i andre skandinaviske land setter også fokus på
kunnskapsbasert tannpleie i sine retningslinjer: ”… evidensbaserade
nationella riktlinjer” (www.socialstyrelsen.se) eller
”… tandlægefagligt bedste skøn” (www.sst.dk). Spørsmålet blir
da hva som er kunnskapsbasert tannhelse, og hvordan denne
kunnskapen kan fremskaffes.

 

Læs hele artiklen

 

 

Jukka Pekka Matinlinna

 

Modern biomaterialforskning söker kontinuerligt nya innovativa
lösningar för en förbättrad vidhäftning mellan olika material
inom odontologin. En långvarig kliniskt akseptabel adhesion av
dentala material till tandvävnader och till andra odontologiska
material är av stor vikt. Idag finns materialmässigt flera kliniskt
relevanta alternativ för oralprotetisk behandling, t.ex. kronor,
broar, implantat, inlays och onlays. Huvudsakliga material inom
oral protetik omfattar idag metaller och legeringar, kompositer
med och utan fiberförstärkning, keramer som kan etsas, och s.k.
helkeramer (oxidkeramer) som understödjande skelett. Alla
dessa material är biokompatibla. Ur materialhistorisk synvinkel
är glasfiberkompositer och helkeramer de senaste matrialtillbuden
för tandläkare.

 

Læs hele artiklen